Har du tänkt på att det är andra förutsättningar för de som blir föräldrar i dagens samhälle? Nu menar jag inte bara att vi lever i en tid då allt är dyrare så att de vuxna i familjen behöver arbeta heltid för att få råd till boende, mat och kläder, fritidsaktiviteter till både barn och vuxna, samt kanske en och annan resa för att få till ”härlig kvalitetstid” tillsammans som familj.

Vi bor oftast långt bort från släkten, det här gör att många barn går miste om den vardagliga närheten till de äldre släktingarna och föräldrar går miste om att få möjlighet till avlastning av mormor eller farfar. Jag tror att dagens småbarnsföräldrar är mer ensamma i sitt föräldraskap, det är dessutom ofta ett väldigt stressande hit och dit i barnfamiljer för att få vardagspusslet att gå i hop.

Det som gör dagens småbarnsföräldrar lite annorlunda är att många av dem är själva uppväxta med att tillbringa mycket tid på förskolan, vissa har varit mer med professionell personal än med sina egna föräldrar.

De som är småbarnsföräldrar i dag har många erfarenheter av hur förskollärare förhåller sig till barn och situationer som uppstår. Inom de flesta förskolor finns målsättningen att verksamheten ska vara lärorik, stimulerande och rolig för alla barn. Det handlar om att stimulera barnens språkutveckling, kreativitet, sociala kompetens, konflikthantering och få till ett lustfyllt lärande.

Personalen på förskolan ska vara professionella när de bemöter barnen. Jesper Juul menar att det bland annat betyder att personalen är icke-personliga, vilket innebär att att de vuxna strävar efter att arbeta efter en teori eller målsättning. Jesper Juul menar inte att personalen på förskolan är kall eller oengagerad, utan att de handlar mer ”utifrån huvudet” än ”utifrån hjärtat” och det behöver de göra eftersom många reagerar på ett sätt som är olämpligt i situationer om vi låter oss reagera spontant och impulsivt. Det är en bra modell som passar på förskolor, men det är inte en särskilt bra modell att använda sig av som förälder!

Det blir lätt tokigt i föräldraskapet när mamman eller pappan hela tiden försöker agera utifrån den pedagogik som finns på förskolor eller fostra helt efter en modell från nån bok om barnuppfostran. Jag kan förstå att den risken finns för en småbarnsförälder som spenderat mer tid under sin uppväxt på förskolor, än att vara hemma i vardagen med sina föräldrar. Om det är professionella förhållningssätt som är förebilden är det lätt att tvivla på sin kapacitet som förälder…

Kanske är det en rädsla för att barnet ska bli argt eller ledsen, och en vilja att undvika bråk till varje pris som gör att vissa föräldrar gör allt de kan för att sysselsätta sitt barn hela tiden när de är tillsammans; när barnet är lagom stort så ska det målas, byggas lego, leka affär och så vidare tillsammans med föräldern… Det här kan göra att dagarna som föräldraledig eller att den lediga tiden tillsammans blir oerhört intensiva för föräldrarna.

Men föräldrar behöver INTE leka oavbrutet med sina barn. Jag är förskollärare och har aldrig lekt pedagogiska lekar med mina tre barn utan de har fått göra som barn gör; barn undersöker omvärlden varje minut av sin vakna tid på alla möjliga sätt. Barn behöver inte roas eller sysselsättas, barnet utforskar och utvecklas ändå. Barn kan rita själva, de kan pyssla själva, de kan bygga kojor själva och de kan träna balans samt få en massa matematisk kunskap som avståndsbedömning och rumsuppfattning genom att leka utomhus i naturen eller på lekplatser.

Mamman eller pappan kan vara ute i timmar med barnen utan att behöva sysselsätta dem, de kan leka själva. Det går utmärkt att vara inomhus i timmar utan att sysselsätta barnen, man kan ge barnen tips på vad de kan göra, men den vuxna behöver inte roa barnen.

MEN låt inte Ipad, dator eller kolla på film bli en lösning för att slippa ha tråkigt. När barn spelar på mobil, dator eller Ipad så sätts belöningssystemet igång och det är samma slags system i hjärnan som stimuleras när människor tar droger. När barn vant sig vid dessa spel så kommer det vilja ha mer, mer, mer och de kommer att känna ett sug efter att få spela. Då blir det tjatigt hemma.

Det är absolut inte livsfarligt att ha tråkigt i bland, vänta ut barnen så löser de det där och hittar på något.

Ur tråkighet föds kreativitet och autentiska föräldrar är bättre än ”teoretiska” föräldrar.

Ps. Jag kan starkt rekommendera föräldrar att läsa kapitelböcker för sina barn! Läs för barnen så länge som barnet tillåter det, när du hittar böckerna som verkligen passar så får ni en mysig stund tillsammans innan barnet somnar. Jag läser fortfarande ibland för min dotter som är tolv år, just nu läser vi: ”Miss Peregrines hem för besynnerliga barn” av Ransom Riggs.

Ps 2: Låt inte barnen somna till en film på Ipad.

Eva-Lena Edholm

Tagged with:
 

En kommentar till Den som har en professionell förebild kan börja tvivla på sin egen kapacitet som förälder

  1. […] själv en uppväxt där de varit många timmar på ”dagis”, jag skriver i en tidigare bloggtext  att det finns en risk att dessa vuxna tror att föräldrarollen innebär att barnet hela tiden ska […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

[+] Zaazu Emoticons Zaazu.com