”Anna”( Hon heter egentligen något annat) arbetar som förskollärare i ett litet samhälle utanför Kramfors och norr om Härnösand (det ligger alltså i Norrland) berättade för mig att de behöver hjälp med att ”mota Olle i grind” och förebygga så att deras samhälle slipper det som redan tagits beslut beslut om  i Stockholm: Rätten till heltid på förskola för syskon till föräldralediga.

När jag läser det finansborgarrådet Karin Wanngård (S) sagt till SVT Nyheter i december så låter det ju bra:

”Förskolan har positiva effekter på barns lärande och utveckling, och ger ett bra socialt sammanhang. Utöver det fungerar den även utjämnande när vi tittar på socioekonomiska effekter, förskolan är en viktig del i vårt arbete att bygga ett Stockholm för alla.”

”Alla barn ska ha rätt till heltid på förskolan. Den viktigaste anledningen att de barn som går på förskola i den pedagogiska miljön, har bättre förutsättningar senare i livet, när man går vidare i skola och högre utbildning.”

Dessutom så anser Karin Wanngård att familjer ska få bestämma själva över vad som passar deras livssituation bäst och det känns ju rimligt, 15 timmar i veckan för att få vara en del av den pedagogiska verksamheten och träffa kompisar tycker jag är helt okej, det som jag ställer mig väldigt tveksam till är att de här barnen ska gå heltid på förskolan. Vet de föräldrar som låter sina små barn gå hela dagarna (det är obegränsat antal timmar) på förskolan i stället för vara mycket hemma med den föräldralediga mamman eller pappan och syskonet, hur det kan påverka deras barn nu och på lång sikt? Hur mycket koll har de egentligen på anknytning, tror de att anknytning bara handlar om de första bäbismånaderna?

När det står i media att ”barn som går på förskola har bättre förutsättningar senare i livet” så förstår jag att föräldrar tar beslutet att låta sitt barn gå många timmar på förskola, det blir ett grupptryck, för vem vill inte att ens barn ska få så bra förutsättningar som möjligt?

Dessutom så har de flesta som är föräldrar i dag själv en uppväxt där de varit många timmar på ”dagis”, jag skriver i en tidigare bloggtext  att det finns en risk att dessa vuxna tror att föräldrarollen innebär att barnet hela tiden ska aktiveras och att föräldern måste vara politiskt korrekt och pedagogiskt för att lära barnet om genus, allas lika värde, hög social kompetens osv.  Det verkar också som om det blivit allt viktigare att visa upp en yta av att vara ”duktig förälder” på sociala medier, men om föräldern strävar efter att vara perfekt i oändlighet – då är det lätt att känna sig misslyckad, för INGEN förälder lever upp till såna förväntningar – och det känns säkert som en bra lösning att barnet får vara på förskolan i många timmar för att liksom säkerställa att barnet får möjlighet till en bra framtid…. eller nåt.

OM de här föräldrarna hade mer kunskap om anknytningsfrustration och separationsbaserade symtom skulle det påverka deras beslut eller är ”egen tid” (utan ett äldre syskon som ska sysselsättas) mest värd?

Det är dags att göra som ”Anna” bad mig om, hitta sätt för att förebygga att förskolor blir en stor förvaringsplats för barn i stället för den härliga pedagogiska miljön som förskolan borde få vara. Det gäller att ta fighten för barnens rättigheter för det kan de inte göra själva. Jag märker att det här kommer att bli en blogg-följetong, för det är så mycket jag vill berätta…

”Barn vet inte vad de behöver – de vet ofta bara vad de har lust med. Det finns ett ökande antal familjer som i det närmaste tyranniseras av av små och halvstora barn som till synes är helt självupptagna och asociala. Det är barn som får för mycket av det som de vill ha – och för lite av det som de behöver.” Jesper Juul ur boken Ditt kompetenta barn.

 

Eva-Lena Edholm

Tagged with:
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

[+] Zaazu Emoticons Zaazu.com