De teorier som jag är utbildad inom och som är grunden i mina föreläsningar.

För mig är det viktigt att mina föreläsningar bygger på forskning och teori, det här är ingenting som jag råkat hitta på utan jag utgår från beprövad forskning: Systemteori, det salutogena synsättet, lösningsfokuserat förhållningssätt och anknytning. I alla mina favoritteorier går relationer och samspel som en röd tråd.

De här teorierna har jag vävt samman och plockat isär för att sedan väva samman igen, min ambition är att hitta mitt sätt att förstå och beskriva så att teorierna blir lättare att ta till sig och inte bara en massa snygga citat som staplas på varandra.

”If you can´t explain it simply, you don’t understand it well enough.” – Albert Einstein

Systemteori – riktar uppmärksamheten mot relationen mellan människor.

”Människor är inte på ett visst sätt, utan blir på ett visst sätt eftersom vi påverkas av de  människor som finns runtomkring oss.”

I det systemteoretiska synsättet ligger fokus på relationer mellan människor och hur vi påverkar/påverkas av varandra. Det är hennes tidigare relationer som ligger till grund för hur hon är i dag, och det bästa sättet för dig att förändra hennes beteende är att förändra ditt sätt att bemöta henne.

”Hitta skillnaden som leder till en skillnad.”

Om ni har fastnat i ett negativt mönster så beror det på att du gör samma sak som leder till samma sak, nu behöver du hitta skillnaden som leder till en skillnad.


Gregory Bateson som är en av de stora profilerna inom systemteorin menade att vi människor inte är några självständiga individer även om vi gärna vill tro att vi är det. Människor är mer som ett collage av olika delar som påverkar oss.

För förstå en specifik person så behöver vi också förstå hur den personen påverkas av de system som han är en del av; Inom systemteorin säger man att varje människa är ett system där minnen och erfarenheter finns lagrade, det handlar ofta om omedvetna upplevelser som vi har samlat på oss sedan vi var bäbis och det byggts upp en inre arbetsmodell. De tolkningar jag gör av min omvärld påverkas det jag har i mitt system och jag påverkas dessutom av de människor som jag har någon form av samspel med för vi är alla en del av en massa små och stora system med alla de människor som jag har någon slags relation med. Jag påverkas också av den förmåga jag har till interaktion och den miljö och det samhälle som jag lever i vilket också är ett stort system och de stora systemen påverkar oss alla.

”Människor är inte på ett visst sätt, utan blir på ett visst sätt eftersom vi påverkas av de  människor som finns runtomkring oss.”

Problemet är att vi alla tolkar det som vi är med om utifrån vårt system, och det här gör att det som är logiskt för mig kanske inte alls är logiskt för dig. Samspelet mellan människor är ett oförutsägbart fenomen, du kan inte vara säker på att det som du försöker kommunicera till en annan person får det resultat som du förväntat dig.

Inom systemteori används det cirkulära synsättet, en händelse är en följd av en händelse är ett av ledorden och i stället för att leta efter en syndabock, är det lättare att hitta en lösning genom att försöka förstå hur den här personen påverkas av det som finns i hennes system och av de sammanhang som hon befinner sig i.

Inom systemteori letar vi efter en skillnad som leder till en skillnad. För att få en förändring behöver jag börja med den jag kan påverka bäst; mig själv. Hur kan jag lägga upp vårt möte så att det blir en lagom stor skillnad mot hur det brukar vara? Hur kan jag hitta en skillnad i mitt sätt att bemöta henne?

Läs mer

Salutogent förhållningssätt – ser styrkor och resurser.

Vad är det egentligen som gör att vissa människor verkar klara påfrestningar i livet bättre än andra? Den människa som känner att hon kan förstå både sig själv och sin omgivning, att hon kan påverka det som händer och att det finns resurser inom henne själv eller i hennes omgivning mår bättre och klarar av problemsituationer lättare. 

Med ett salutogent synsätt så har varje enskild människa har någon styrka, någon förmåga, för även om den människan lever i en riktigt svår livssituation så finns det något som är friskt och fungerar. Du kan hjälpa den här personen att hitta sina styrkor och resurser, det blir mycket bättre resultat och människan mår bättre om du förmedlar information och uppgifter som utgår från vad som är begripligt, hanterbart och meningsfullt för just den här specifika människan.

Aron Antonovsky, som är grundaren av det salutogena synsättet, var professor i medicinsk sociologi. På 60-talet genomförde han flera studier kring samhällsklass och olika aspekter på hälsa och sjukdom. När de andra forskarna helst undersökte hur olika sjukdomar uppkommer, så kallad patogensk forskning som fortfarande är vanligast i den västerländska kulturen, så var Antonovsky i stället nyfiken på vad det är som  bidrar till att människor känner sig friska.

I början av 70- talet genomförde han en forskning där kvinnor som suttit i koncentrationsläger intervjuades, när han sammanställde resultatet upptäckte han att 29 %  av kvinnorna uppfattade sin egen psykiska hälsa som god. Det här ville Antonovsky undersöka närmare för att se om det fanns gemensamma mönster och faktorer, han ställde den salutogena frågan:

”Hur kommer det sig att vissa människor förmår upprätthålla hälsa trots att de utsätts för påfrestningar?”

Antonovsky kom fram till att den viktigaste faktorn som fungerar som en buffert mot påfrestningar och bidrar till ökad hälsa; är att människan upplever en känsla av sammanhang i sin tillvaron.

Att människan känner sig delaktig och att hon/han kan påverka sitt eget liv.

Känslan av sammanhang – KASAM, handlar om att människan känner att hon kan förstå både sig själv och sin omgivning. Att hon känner att hon har de resurser som behövs om det blir en problemsituation, och de här resurserna kan finnas både inom henne själv eller så kan hon hitta det hon behöver i sin omgivning.

De tre delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ger tillsammans KASAM.

Med ett salutogent synsättet så har varje enskild människa någon styrka, någon förmåga, även om den människan lever i en riktigt svår livssituation så finns det något som är friskt och fungerar. 

Med ett salutogent förhållningssätt i skolan ser läraren lösningar och möjligheter i stället för problem: Elever MED svårigheter, byts mot elever I svårigheter, eftersom många av de här svårigheter oftast är begränsade till vissa situationer och sammanhang.

Läs mer

Lösningsfokuserat arbetssätt – lägger fokus på när det fungerar bra.

Lösningsinriktat arbetssätt bygger på att människors egna lösningar har bättre passform eftersom människor är experter på sitt eget liv.

Det bästa sättet att lösa problem på är, underligt nog, att prata om vad som INTE är problem.

Det finns alltid undantag. Undantagen är de tillfällen i en persons liv då deras problem kunde ha visat sig, men inte gjorde det, eller tillfällen som varit stressigt och jobbigt men ändå blev människans upplevelse av problemet mindre allvarligt än vad det brukar.

Ben Furman
är en psykiatriker, författare och utbildare från Finland som har utformat ”Jag kan”, som är lösningsfokuserad metodik för barn och ungdomar. ”Jag Kan” utgår från att barn inte har ett beteende som ställer till problem, utan att barnet helt enkelt inte har lärt sig det som behövs. Genom ”Jag Kan” får den vuxne olika ”verktyg” för att uppmuntra barnet och hjälpa henne lära sig den färdighet som behövs för att övervinna eller mildra problemet. ”Jag Kan” kan användas på många psykosociala problem som till exempel rädslor, koncentrationssvårigheter, raserianfall, ovanor, sovproblem osv.

Som handledare så använder jag mig av ett lösningsinriktat arbetssätt genom att använd ett särskilt sätt att ställa frågor på som får den andra, en vuxen eller ett barn, att reflektera. 

Att använda reflexiva frågor har visat sig vara effektiva ”världsbildsöppnare”, det hjälper den jag samtalar med att mer detaljerat och konkret beskriva och tänka omkring sina resurser, lösningar och mål.

Lösningsinriktatarbetssätts tre grundregler:

1. Om det inte är trasigt, så laga det inte.

Vi behöver visa respekt och tilltro till var och ens förmåga att själv kunna avgöra om det är ett problem.

2.Gör mer av det som fungerar

När man har kommit fram till något som känns bra och fungerar, så finns alla anledning att fortsätta med det.

3. Om det inte fungerar, gör något annorlunda.

När det inte fungerar och man känner för att pröva något nytt, så innebär det inte att överge allt det man gjorde tidigare. Man kanske bara behöver avvika från den väl upptrampade stigen lite grann och lägga till något annorlunda. Som de säger inom systemteorin; Hitta en skillnad som leder till en skillnad.

Läs mer

Jesper Juul teori om relationer i familjer – det är kvalitén på samspelet som är viktig.

“Det är kvalitén på relationen mellan vuxen barn som avgör hur väl samspel, trivsel och inlärning kommer att fungera.”

Jesper Juul använder sig av fyra grundläggande värden: Likvärdighet, Integritet, Autenticitet och Ansvar för att visa hur vi kan bygga upp trygga relationer. Försöker vi få in de fyra grundläggande värdena när vi vägleder barn så finns det en mycket större möjlighet att de kan bygga upp en sund självkänsla och att du som förälder hitta ett sätt att välja sina strider genom att sätta gränser kring dig själv och använda ett personligt språk.

Family-Lab
är en internationell undervisnings- och rådgivningsorganisation baserad på den danske familjeterapeuten och författaren Jesper Juuls teori som baseras på över 30-års erfarenheter, där han har varit en del av ett nätverk på ungefär femtio stycken yrkesverksamma inom barn och föräldraskap spridda över många olika länder. 

Family-Lab´s vison är:

”Vi vill bidra till en värld där familjer har tillräcklig kunskap och erfarenheter för att skapa hälsosamma relationer och att uppfostra barn med hög grad av mental hälsa såväl som psykosocial kompetens. En värld där institutioner för barn finns där professionella utvecklar sin kompetens med hänsyn till: äkta, likvärdigt samarbete mellan föräldrar och barn. Vi arbetar för en värld där familjer, organisationer och samhälle lever med mindre våld, övergrepp och missbruk. En värld där barn har optimala förutsättningar för att växa upp och utvecklas socialt, känslomässigt och kunskapsmässigt.”

Läs mer

Anknytning – lägger grunden för självkänslan, samspel i relationer och föräldraskapet.

Barnet föds med en instinkt som gör att de vill vara beroende och bli omhändertagen, det är en förutsättning för utveckling. Det här är anknytningsinstinkten: Att vilja vara nära en annan människa och få stanna kvar i den närheten. Man kan säga att barnet får miljontals små lektioner under sina första levnadsår om hur det är att vara människa genom att studera hur föräldrarna gör. Förhoppningsvis så väcker den lilla bäbisen omvårdnadsinstinkten hos sin förälder och att föräldern kan ge barnet den omvårdnad, vägledning och stöd som behövs tills barnet blir vuxen.

Hos vissa människor har det här fungerat bra, vilket har gett ett tryggt anknytningsmönster som ger den personen en tillförlit till sin egna kapacitet och ger henne positiva förväntningar på andra människor och sin framtid. Men hos andra personer har deras föräldrar inte haft förmågan att möta barnets behov och det har blivit en otrygg anknytning vilket präglar den personens självkänsla och relation med andra människor negativt.

Det är genom anknytning som vi bygger upp vår självbild. Vi lär oss: vilken förväntan vi kan ha på oss själva, hur vi fungerar i relation med andra, anknytning påverkar hur vi blir som föräldrar och har ett väldigt starkt samband med om vi ser positivt eller negativt på händelser.

Dr Gordon Neufeld

är Kanadas främste expert på barn- och föräldrarelationer, hans arbete är en kombination av utvecklingspsykologi, anknytningsteori, modern neurobiologi, antropologi samt 40 års erfarenhet som klinisk psykolog. Neufeld har kommit flera steg längre än den klassiska anknytningsteorin som utvecklades av John Bowlby. År 2013 gick jag två av hans utbildningar: ”Making sense of kids” och ”Challening childhood problems”.

På mina föreläsningar berättar jag anknytning genom till exempel:

  • Att det finns en viktig hierarki där den vuxne är barnets orienteringspunkt och att det sätt som barnet får vara nära ”sin vuxna” redan som bäbis, påverkar dess sätt att söka närhet och starta relationer senare i livet. Vissa barn lär sig att bli mer högljudd, medan andra förminskar sig själva. Vissa barn lär sig att gömma sitt rätta jag och vissa barn blir som små kopior som härmar andra personer. Vissa barn växer upp och har blivit en ”gömmare” i sina relationer, medan andra blir ”sökare” som försöker lösa konflikter direkt.
  • Anknytning är det som styr uppmärksamheten mest av allt, det är oron för att utsättas för separation som sätter i gång kroppens alarmsystem mest av allt. Det finns barn som har det omöjligt i skolan, det som läraren säger blir helt oväsentligt när det till exempel finns oro över en missbrukande förälder finns runt barnet som en osynlig huvudperson och påverkar barnet mycket mer än den fysiska människa som försöker få kontakt.
  • Så länge all energi går åt till sökandet efter säkra och trygga anknytningar har klivet ut i det okända – upptäcka nya saker och vara nyfiken, skapa sin egen identitet  med fritidsintresse, passion och lära sig mera – ingen plats på utvecklingsagendan.
  • Det finns ett starkt samband mellan anknytning och mognad.
  • Anknytning är polariserad; en primär anknytning kan se närheten av en annan anknytning som ett hot. Det här kan märkas i familjehem, men om de vuxna har mer kunskap om anknytning så kan det jag kallar för ”gungbrädeanknytning” är en bra hjälp till förbättring.
  • Hur väcker du anknytningsinstinkten hos ett barn som inte är ”ditt”? Det här är kunskap som kan hjälpa familjehemsföräldar, personal inom barnomsorgen och de lärare som ska ha ett samspel med de lite ”bråkigare ungarna”.
  • Anknytning handlar absolut INTE bara om relationer mellan barn och föräldrar. Du påverkas i dina relationer som vuxen beroende på hur din anknytningshistorik fått dig till ditt läge i de sex stegen i utvecklingsfaserna; Vad är det som gör att vissa blir ”huliganer”? Vad är det som gör att någon blir rädd för att ”lämna ut” sina tankar och känslor?
  • Anknytning betyder att vi vill vara nära någon annan person och få stanna kvar i den närheten. Separation från den som vi anknutit till är det som är allra mest sårbart för oss människor, det finns forskning som visar att separation är kärnan i många av de beteendeproblem som barn och vuxna har: Aggression, uppmärksamhetsproblem, depression, självskadebeteende, ätstörningar, självmord, mobbning, dominanta barn… det här är separationsbaserade symtom.

Läs mer